Lite djup har jag nog :)

Här om natten så ställde jag och Andreas frågor till varrandra om varrandra. Jag ställde mest frågor men två som jag svarade på (och som jag tyckte jag hade bra svar på) var:

Vad är min favorit färg och varför? Blå, för att den är som jag. Den kan vara lugn, mjuk och ljus, men samtidigt klar, dov, mörk och intensiv.

Vad är mitt favorit djur och varför? Jag har många favorit djur. T.ex. Örnen, för att den är skarp. Tänk dig t.ex att du har skarp syn. Din syn är intensiv, kraftfull och du ser all elegans. Det är som örnen. Eller vargen, för att den är som det blåa. Den är lugn, klar intensiv och dov på ett mystiskt men ändå rofullt sätt.

(Det var jag som la till varför jag tyckte om dessa)

Sånnt finns i min hjärna. Ett virrvarr av djup och förvirran. Medans andra bara har favorit färg eller favorit djur så har jag en förklaring och en inebörd i allt som finns omkring mig.
När jag var liten så satt jag och farmor Pia på tåget från södertälje. Jag sitter så jag åker baklänges och så utbrister jag. "Att åka baklänges i tåget är som att färdas framlänges i livet. Man ser det man åker förbí men man ser inte det som kommer längre fram"
Det känns som att jag har lite djup... eller så är jag bara konstig. Jag kan inte riktigt förklara...

*Kram på er*